Häljebols Kriminalhistoriska Museum

Många människor slukar kriminalromaner eller deckarserier på TV. I historierna om brottet och försöken att stävja det finns nerv och spänning. Det är mänsklighetens hela register som spelas upp, med mycket mörker och mycket ljus - med hat och kärlek, rätt och orätt, grymhet och ädelmod, skurkar och hjältar.

De påhittade historierna har förstås en verklig bakgrund. Det är den vi vill skildra i det kriminalhistoriska museet i Häljebols tingshus. Här är vi i genuin miljö, i ett hus som fungerade som domstolslokal under tiden 1909 till 1970 - och på en plats där man hållit ting ända från 1700-talet. De bevarade protokollen från förhandlingarna låter oss möta tusentals människor, som kommit hit som åtalade, som tvistande, som vittnen eller som rättsfunktionärer av olika slag. Vi kan läsa om hur det egentligen gick till när pigor dömdes för horsbrott eller gamla gummor för häxeri, när drängarna slogs på Nysätersmârten eller när grannarna tvistade om gårdsgränserna och gav varann allehanda grova öknamn. Utställningen i tingshuset berättar om detta med konkreta exempel ur polis- och domstolsarkiv. Den ger en bakgrund till domstolens och lagstiftningens historia sedan medeltiden och visar i miljöer hur det varit att arbeta som polis eller sitta i finkan som åtalad.


I den vackra foajén börjar utställningen


Varje sekel har en egen skärm med exempel ur domstolsprotokollen


Varje fängelse med självaktning måste ha en fånge
Vår heter August


I tittskåp skildras speciella händelser
Här den misshandlade hustrun Märta Kajsa
I bakgrunden dör hennes man av arsenikförgiftning


Fyllecellen har vi inredd till "Skräckkabinett"
Här finns bl a exempel på dåtidens "kriminalvård"

Utställningen har producerats av Mariann Sönnebo som även formgivit den i samarbete med Christian Johansson. Museets tillkomst har stöd av bl a Europeiska regionala fonden, Länsarbetsnämnden, landstinget, länsstyrelsen samt Säffle kommun.